vilken är din största skräck i privatlivet eller i arbetslivet? Jag har diskuterat detta med mina vänner och de mest personliga skälen till rädsla och ångest brukar vara att inte bli omtyckt, inte duga, helt enkelt inte bli älskad för den man är. I arbetslivet brukar många av mina 70-talistvänner prata om att någon när som helst "ska komma på dem". Ja just det, att de alla är en bluff.
I ett vidare perspektiv är det en utveckling mot att vi är det vi gör inte vad vi är.
Vi identifierar oss med yrkesroller, social status, familjeroller etc. Om något av detta ruckas eller i värsta fall kränks blir urladdningen kraftigare i paritet med identifieringen. Vi reagerar häftigt och många gånger oresonligt. Ju mindre jaget är och ju större rollen är desto oresonligare blir handlingen.
Dagens, eller nattens, dödsskjutningar i Virginia påstås vara en följd av ett svartsjukedrama. Antag att detta är sant. En av denna persons viktigaste roller hans civilstånd. I och med uppbrottet ruckas hans världsbild och han känner sig kränkt och reagerar oresonligt. Extremt i detta fall, javisst, men hur många gånger har vi hört talas om svartsjukedramer av olika slag?
Kan detta vara möjligt? Att i sorgen över att inte vara älskad döda den man älskar? och en herrans massa andra människor därtill?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar