civilkurage

är det civilkurage att huta åt folk som jag uppfattar missköter sig? eller är det bara att sköta sig själv och strunta i andra?

for en sväng till den gamla lärdomsstaden igår, hann med en fika med A. hon hade fått spö på bussen på väg hem från jobbet. varför? jo, en person före henne i busskön fick inte åka med för att hon hade en gammal bussbiljett. personen fick ett utbrott och använde rasistiska glåpord mot busschauffören en stund innan hon slutligen gick av. A kunde då inte låta bli att ifrågasätta personens handlande då hon tyckte att det var både otrevligt och kränkande. personen flyger få på A, håller fast henne i håret och vevar tills någon annan person lyckas slita loss henne och hon drar därifrån (med As mössa) busschauffören ber då A om ursäkt för att hon fått stryk.

är sensmoralen här att man ska strunta i att säga till folk som uppför sig kränkande mot sina medmänniskor eller vad göra? jag tycker att A i alla bemärkelser gjorde rätt, trist bara att den andra personen uppenbarligen var bindgalen och att det tog sån tid innan någon annan reagerade på slagsmålet.

jag har själv ett ständigt irritationsmoment på t-banan, det kan tyckas löjligt men när kidsen har sina smutsiga skor på sätena ber jag dem ta ned fötterna eftersom de i förlängningen smutsar ner mina kläder. det höll jag också på att åka på spö för i höstas av en otäck tonåring (som bortsett från hot förföljde mig till kontoret, mycket omysigt). så nu låter jag bli.

har jag förlorat mitt civilkurage?