Jag vet inte om det är en försenad 30-årskris eller en förtida 35-årsfundering men det är mycket familj just nu. Troligtvis är det orsakat av min pappas sjukdom.
Det känns otroligt viktigt att ha hela familjebilden klar för sig. "Släkten följa släktens gång.." Häromdagen åt jag lunch med min pappas kusin, hon lämnade Sverige till förmån för världen för snart 50 år sedan. Hur är det med mina amerikanska släktingar? Hur är de? Hur var det förr? Hur var min pappa som liten, farmor, farfar, pappas far- och morföräldrar? Dagen innan åt jag middag med min mormor, samma frågor. Hur var det förr? Hur var de?
Jag fick frågan häromdagen vem jag är mest lik, mamma eller pappa. Jag är alltid jag men jag brås såklart på mina föräldrar. Ligger det något undermedvetet eller inte? Är det beteenden sen barndomen eller kan det ligga djupare? i generna? Vad väljer jag och vad är förutbestämt?
fredag 25 maj 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar