hur var det nu, när fick jag egentligen ta ut cykeln när jag var liten? Jag antar att mamma och pappa bestämde till en början och sen släpades den ut så fort det tjatades länge nog. Sen kom uppsalaperioden då jag cyklade året runt, någon galen (eller klok) korridorare köpte till och med dubbdäck till sin cykel. Och idag är jag stolt lånare snart ägare till en skruttcykel av det famösa märket Fram. Jag tog en provtur runt kvarteret och kände mig som en femåring, når inte riktigt ned till tramporna och det känns fullständigt livsfarligt i trafiken. Båda fenomenen kommer att avhjälpas i en hast. Skiftnyckel och hjälm, sen är det bara att köra! Tjoho, se upp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar