bikramyoga - lööv

Det här var ju briljant, på ett fullkomligt vansinnigt sätt. Liten källardörr i Vasastan, mörk hyfsat designad lokal, ett litet hammam, en extremt svettig receptionist (tror att han precis kom ut från ett pass) lugn men förväntansfull stämning, instruktör som berättar lite om hur det fungerar, mörkt omklädningsrum, men på ett fancy sätt.

Gott så, promenerar in i träningslokalen, det är ganska varmt redan, folk ligger utspridda på golvet, i sparsam klädsel (shorts och linne är favoriten här) jag lägger mig ned på min matta som instruktören har fixat fram till mig och jag börjar andas genom näsan och har öppna ögon. Det där sista är viktigt serru, närvaro är grejen.

Sen kör det igång och redan innan passet har börjat är jag hyfsat svettig. Det andas och kroppen böjs i åt all möjliga håll, en liten paus (10 sekunder) mellan varje position för återhämtning och även om det råder ett lugn och stor koncentration är det ett visst tempo och en underliggande explosivitet i rörelserna. Den vansinniga värmen (40 grader) gör att lederna är varma och musklerna krampar mycket lite. När jag får bryt/yrsel är det bara att lägga sig ned, svetten rinner konstant i floder. Jag är inte säker på om instruktören säger "torra hälar ihop" ibland men det kan jag säga att kvantiteten svett och luftfuktighet i rummet är skyhög så torrt existerar inte. Efter 90 minuter är det slut, då ligger jag som en utslagen lotusblomma (?!) och får en fuktig, kall och doftande minihandduk av instuktören. Fantastiskt! bara att lägga över pannan och så kan hjärtat snart börja slå i normaltakt.

så småningom smyger jag mig ut ur lokalen, automatiskt blir jag långsamgående och lite harmonisk - lite komiskt, och trippar iväg till frukt och nötbuffén utanför och häller i mig ytterligare någon liter vatten, småpratar med andra svettiga människor och går långsamt in i den mörka duschen.

Enkelt uttryckt, det här var kalas, jag är frälst och det ska göras om, snart.